det finns orsaker
"försöker, verkligen och innerligt
men fortfarande när jag ser hans namn så dör jag
dör dör dör
vill lägga mig under täcket och ligga där tills det sluta göra ont.
Det jobbigaste är inte att det gör ont
utan att jag måste leva samtidigt som det gör ont
skratta
vara arg
le
plugga
skoja,
allt det utan honom.
Det gör ont att veta att han lever sitt liv i skratt utan mig
när jag lever mitt liv i smärta för honom."
"Hur kan något så vackert göra så ont? Och hur fungerar man när andningen inte längre går per automatik. När golvet är din bästa vän och att öppna ögonen verkar vara det svåraste moment du någonsin ställts inför. Hur kan man tappa alla ord, hur kan alla tårar ta slut och varför slutar det inte göra ont. Vart försvinner lusten och vem kan ge den tillbaka. Vad gjorde du för fel och hur många gånger ska man ifrågasätta sig själv innan känslan försvinner. Hur många tänkbara scenarion måste spelas upp på ögats scen innan du inser vad som hänt.
Hur gör man när ensamheten skär djupa sår i sinne och själ. När din trygghet raseras på det absolut mest otänkbara sättet. Hur sanerar man sina tankar från allt svart när livet vägrar hjälpa dig upp på benen. Vem visste vad kärleken kunde ge, och vem visste vad kärleken kunde ta.
Och hur reagerar man när man väl står där igen, på egna ben. Med solen i ansiktet och när känslan att du klarade det infinner sig. Och vad händer egentligen när det gamla ger plats åt något nytt. Något underbart, oväntat och något som ger dig alla insikter du önskar att du hade haft tio månader tidigare."
men fortfarande när jag ser hans namn så dör jag
dör dör dör
vill lägga mig under täcket och ligga där tills det sluta göra ont.
Det jobbigaste är inte att det gör ont
utan att jag måste leva samtidigt som det gör ont
skratta
vara arg
le
plugga
skoja,
allt det utan honom.
Det gör ont att veta att han lever sitt liv i skratt utan mig
när jag lever mitt liv i smärta för honom."
"Hur kan något så vackert göra så ont? Och hur fungerar man när andningen inte längre går per automatik. När golvet är din bästa vän och att öppna ögonen verkar vara det svåraste moment du någonsin ställts inför. Hur kan man tappa alla ord, hur kan alla tårar ta slut och varför slutar det inte göra ont. Vart försvinner lusten och vem kan ge den tillbaka. Vad gjorde du för fel och hur många gånger ska man ifrågasätta sig själv innan känslan försvinner. Hur många tänkbara scenarion måste spelas upp på ögats scen innan du inser vad som hänt.
Hur gör man när ensamheten skär djupa sår i sinne och själ. När din trygghet raseras på det absolut mest otänkbara sättet. Hur sanerar man sina tankar från allt svart när livet vägrar hjälpa dig upp på benen. Vem visste vad kärleken kunde ge, och vem visste vad kärleken kunde ta.
Och hur reagerar man när man väl står där igen, på egna ben. Med solen i ansiktet och när känslan att du klarade det infinner sig. Och vad händer egentligen när det gamla ger plats åt något nytt. Något underbart, oväntat och något som ger dig alla insikter du önskar att du hade haft tio månader tidigare."
Kommentarer
Postat av: lina
varför ältar du detta hela tiden... gå vidare
Postat av: sara linnéa therese
hur äre linn? prata med mig ♥
Trackback
