Jag ska börja från början så att ni förstår. Allt började när jag skulle börja nian. Jag hade en vanlig svensson familj, vanliga föräldrar, vanligt hus. Allt i mitt liv var bara vanligt. Ingenting hände och jag började bli uttråkad på mitt vanliga liv när alla andras lät så himla roligt. Somsagt hade jag just börjat nian. Det var ensak som var annorlunda från sjuan och åttan, det var att jag hade fått ny klass och en helt ny skola. Jag hade alltid varit den populära tjejen hon som var intressant, men jag visste att det mesta jag sa var bara lögn, för att jag inte skulle vara så vanlig. Skolan gick bra för mig jag gjorde som lärarna sa, jag gick till varje lektion och jag gjorde ingenting som man inte fick.

Efter några veckor i den nya klassen blev jag väldigt bra vän med en kille som hette Jonas. Han och jag gjorde allt tillsammans och jag tror nog att det var under den tiden min pappa började dricka mer och mer, men det blundade jag för. Jonas var lång hade blåa ögon, snygg klädstil och  en blond ruffsig frisyr. Han och jag kunde sitta uppe hela nätterna och spela tvspel och skratta tills vi inte kunde andas längre. Han var ofta på fester som jag brukade hänga med på ibland. Jag drack inte men kunde ändå njuta av dimman. Kvällen slutade oftast med att Jonas försvann med någon brud och jag fick ta nattbussen hem. Dagen efter kom han alltid förbi och berättade hur vild "kvällens tjej" hade varit. Jag skrattade alltid åt honom och gav honom en vänlig knuff i sidan och han gav mig en knuff tillbaka. Allt kanske låter bra just nu men vissa nätter när jag kom hem var det inget som var bra. Mamma grät och pappa stod och skrek om något obegripligt. Dom nätterna undvek jag att komma hem, för jag visste vad som skulle hända om han fick syn på mig. En natt när jag kom in genom dörren hann jag inte vända innan jag fick en smäll i bakhuvudet. Mamma skrek att han skulle låta mig vara men det var försent. Han drog upp mig från hallgolvet i håret och skrek något i mitt ansikte. Hans andedräkt luktade sprit. Efter det kom slaget, rätt över näsan så det bara forssade blod. Då släppte han mig och gick och la sig i sängen. Mamma gjorde inte så mycket gav mig en sorgsen blick och började plocka upp skervorna från en tallrik han hade gjort sönder. Dagen efter var näsan svullen och jag hade ont i ögat som även var blått. Jag försökte sminka över allt någorlunda så jag skulle kunna gå till skolan men det gick inte. Jag stannade hemma mer och mer. Höll mig undan på mitt rum så att inget skulle bli värre. Efter några dagar kom Jonas förbi och undrade varför jag inte varit på skolan. Jag sa att jag hade varit sjuk eller något och han ryckte bara på axlarna och frågade om jag var frisk nu? Jag slängde en blick spegeln för att se om blåögat var borta och nickade ja till svar. Det var fredag och Jonas skulle som vanligt dra mig till någon fest. Jag följde med bara för att slippa allt elände hemma. Den här kvällen drack jag för första gången. Inte mycket, men tillräckligt så att jag var full. Jonas hade ingen dricka så han var nykter. Vid klockan ett drog Jonas i mig och sa att han hade fixat skjuts så vi måste fara hem. Jag följde motvilligt med. I bilen började jag nyktra till och kände hur jag luktade öl och cigg. Jag ville inte hem, inte till pappa för jag visste att han var full vid det här laget. Jag frågade Jonas om det var okej att jag sov hos honom? han sa att det var lugnt. Vi kom hem till honom och jag la mig i hans säng direkt utan att tveka. Han hade hämtat hans pappas whiskey flaska och frågade om jag ville ha? Jag skakade på huvudet. Han struntade i glasen han hade hämtat och drack direkt ur flaskan. Efter ett tag drack jag också den sträva vätskan i flaskan. Jonas tittade på mig och gav mig plötsligt en kyss. Han började ta av mig min tröja och jag fumlade med hans bälte. Ni kan ju tänka er vad som hände... På morgonen vaknade jag av att solen sken mig i ansiktet och jag hade Jonas arm över min hals. Jag tittade på klockan och den var två på dagen. Jag tittade på Jonas som låg och sov djupt på kudden bredvid mig. Han började röra på sig och öppnade långsamt ögonen, jag blundade tvärt så att han inte skulle se att jag var vaken. Han svepte sina armar runt mig och gav mig en kyss i pannan.

Farsan stack. Alkoholen. Jag och Morsan blev väl för mycket för honom. Kan inte medje att jag saknar honom. Så mycket slag jag fick ta bara för att han inte visste vad han gjorde när spriten satte in. Men nu står jag här. Ensam, lämnad och sviken. Jag är stark, jag klarar mig, nu ska ni få höra min historia...

Jag ska börja från början så att ni förstår. Allt började när jag skulle börja nian. Jag hade en vanlig svensson familj, vanliga föräldrar, vanligt hus. Allt i mitt liv var bara vanligt. Ingenting hände och jag började bli uttråkad på mitt vanliga liv när alla andras lät så himla roliga. Somsagt hade jag just börjat nian. Det var en sak som var annorlunda i från sjuan och åttan. Jag hade fått en ny klass och en helt ny skola. Jag hade alltid varit den populära tjejen hon som var intressant, det mesta jag sa var bara lögn. Skolan gick bra för mig, jag gjorde som lärarna sa, jag gick till varje lektion och jag gjorde precis som alla andra sa att jag skulle göra.

Efter några veckor i den nya klassen blev jag väldigt bra vän med en kille som hette Jonas. Han och jag gjorde allt tillsammans och jag tror nog att det var under den här tiden min pappa började dricka mer och mer, men det blundade jag för. Jonas var lång, han hade blåa ögon, snygg klädstil och en blond ruffsig frisyr. Han och jag kunde sitta uppe hela nätterna och spela tvspel och skratta tills vi inte kunde andas längre. Han var ofta på fester som jag brukade hänga med på ibland. Jag drack inte men kunde ändå njuta av dimman. Kvällen slutade oftast med att Jonas försvann med någon brud och jag fick ta nattbussen hem. Dagen efter kom han alltid förbi och berättade hur vild "kvällens tjej" hade varit. Jag skrattade alltid åt honom och gav honom en vänlig knuff i sidan och han gav mig en knuff tillbaka.

Allt kanske låter bra just nu, men vissa nätter när jag kom hem var det inget som var bra. Mamma grät och pappa stod och skrek om något obegripligt. Dom nätterna undvek jag att komma hem, för jag visste vad som skulle hända om han fick syn på mig.

En natt när jag kom in genom dörren hann jag inte vända innan jag fick en smäll i bakhuvudet. Mamma skrek att han skulle låta mig vara men det var försent. Han drog upp mig från hallgolvet och skrek något i mitt ansikte. Hans andedräkt luktade sprit. Efter det kom slaget, rätt över näsan så att det bara forssade blod. Då släppte han mig och gick in i sovrummet. Mamma gjorde inte så mycket gav mig en sorgsen blick och började plocka upp porslins skervorna från en tallrik han hade kastat sönder. Dagen efter var näsan svullen och jag hade ont i ögat som även var blått. Jag försökte sminka över allt någorlunda så jag skulle kunna gå till skolan men det gick inte. Jag stannade hemma mer och mer. Höll mig undan på mitt rum så att inget skulle bli värre.

Efter några dagar kom Jonas förbi och undrade varför jag inte varit på skolan. Jag sa att jag hade varit sjuk eller något och han ryckte bara på axlarna och frågade om jag var frisk nu. Jag slängde en blick spegeln för att se om blåögat var borta och nickade ja till svar. Det var fredag kväll och Jonas skulle som vanligt dra mig till någon fest. Jag följde med bara för att slippa allt elände hemma. Den här kvällen drack jag för första gången. Inte mycket, men tillräckligt så att jag var full. Jonas hade ingen dricka så han var nykter. Vid klockan ett drog Jonas i mig och sa att han hade fixat skjuts så vi måste fara hem. Jag följde motvilligt med.

I bilen började jag nyktra till och kände hur jag luktade öl och ciggaretter. Jag ville inte hem, inte till pappa för jag visste att han var full vid det här laget. Jag frågade Jonas om det var okej att jag sov hos honom. han sa att det var ok. Vi kom hem till honom och jag la mig i hans säng direkt utan att tveka. Han hade hämtat hans pappas whiskey flaska och frågade om jag ville ha. Jag skakade på huvudet. Han struntade i glasen han hade hämtat och drack direkt ur flaskan. Efter ett tag satte jag mig upp från sängen, tog flaskan och drack den sträva vätskan. Jonas tittade på mig och gav mig plötsligt en kyss. Han började ta av mig min tröja och jag fumlade med hans bälte. Ni kan ju tänka er vad som hände...

På morgonen vaknade jag av att solen sken mig i ansiktet och jag hade Jonas arm över min hals. Jag tittade på klockan som visade 14:00. Jag tittade på Jonas som låg och sov djupt på kudden bredvid mig. Han började röra på sig och öppnade långsamt ögonen, jag blundade tvärt så att han inte skulle se att jag var vaken. Han svepte sina armar runt mig och gav mig en kyss i pannan.

Novell

Sommaren 2008. Min svacka i livet om vem jag är, vänner och killar.

Jag, Felicia och Sandra hade just fått sommarlov. Tre 16-åriga tjejer taggade på ett lov med fest, killar och drama.

Vi hade träffats hemma hos mig för att fixa till oss och förfesta. Jag hade på mig en ganska kort, vit klänning och höga klackar. Mitt långa löshår satt inne och mitt bruna svall vilade på mina brunbrända axlar. Jag hade aldrig känt mig snyggare. Jag kände Felicia och Sandras avundsjuka blickar i nacken. Vi hade känt varandra hela högstadietiden och hängt ihop som systrar genom vått och torrt. Dock tycker jag att de inte känner mig helt. Jag har aldrig öppnat mig nog mycket som jag velat. Jag var den så kallade ”ledaren” i gänget, väldigt illa omtyckt av de flesta tjejerna. Jag hade alltid en massa killar efter mig, dock ingen som gillade mig för den jag var.

Den här kvällen skulle vi på en hemmafest på Röbäck inne i stan. Vi hade blivit bjudna av mitt ex Pontus. Allt kändes bra och spriten hade börjat verka. När vi kom dit var det en massa människor jag inte kände, jag kände nästan bara mitt ex Pontus. Alla hälsade och det var trevligt. Senare på kvällen runt tolv kom det in tre killar. Två av dem hade jag träffat förut, men den tredje hann jag bara se lite av innan han försvann. Felicia och Sandra satt redan i knäet på några killar och hånglade för fullt. De var nog för fulla för att se hur fula killarna egentligen var. Jag skrattade lite för mig själv och gick ut för att röka. De där tre killarna var också ute. Två av dem kände jag sen tidigare och de hette Marcus och Johan. De kom fram och småpratade. Efter en stund gick Marcus och Johan in igen. Den tredje killen som tydligen hette Jesper frågade om han fick en cigg, när jag skulle börja röka på min andra. Han var lång med en muskulös kroppsbyggnad, blont halvkort hår. Jesper var bara ett år äldre än mig, men det var något speciellt med honom. Hans röst gjorde mig lugn. Det kändes som jag bara hade ögon för honom. Vi började kyssas helt utan förvarning. Vi gick in, tog på oss skorna och satte oss på bussen till Teg där han hade sin lägenhet. Lägenheten var snyggt inredd, inte för stor och inte för liten. Vi satte oss på hans balkong med varsin filt, en cigg och ett vinglas. Allt kändes så vuxet. Jag började berätta om mitt liv. Om när jag var 15 år och hade självmordstankar och om min familj som jag hatade. Han delade med sig av nästan samma upplevelser. Efter ett tag bröt jag ihop, alla känslor kom bara på en och samma gång. Han satte sig bredvid mig och höll om mig. Vi började kyssas och vi gick in till hans sovrum och det ena ledde till det andra.

Dagen därpå vaknade jag med hans armar runt om mig och solen lyste mig i ansiktet. Jag vände mig om och såg hans nakna rygg blänka i solen och lyssnade på hans djupa andetag. Jag ställde mig upp och kände baksmällan. Sprang in på toan och spydde upp gårdagens middag. Gick igenom lägenheten tillbaka till sovrummet för att hämta mina kläder. Jesper låg kvar på samma sätt som jag lämnat honom. Jag klädde på mig, lånade en tjocktröja och skrev en lapp med mitt nummer på och gick hem. Allt jag kunde tänka var på honom, kunde inte fokusera mig på någonting annat. Jag hade några missade samtal från morsan och några från Sandra.

Det gick en vecka utan att han hörde av sig. Jag började tro att jag gjort någonting fel. Det blippade till i mobilen. Tänkte att det bara var ett sms från Felicia som undrade om vi skulle festa ikväll, men jag hade fel. Det var ett okänt nummer där det stod:

”Hej, jag saknar dig, vill du fortsätta prata ikväll? Sitter på balkongen med vin och filtar ciggen får du stå för/Jesper ”

Mitt hjärta slog dubbla slag. Bytte kläder tusen gånger, kunde inte bestämma mig om uppsatt eller utsläppt hår. Råkade dra på mig allt för mycket smink så jag fick sminka om mig. Klockan hann bli sju innan jag kom mig iväg. Det regnade ute så när jag väl kommit mig fram till dörren var håret lockigt, jag som hade envisats med plattången i över en timme och sminket bara rann ned för kinderna. Jag öppnade dörren och möttes av en tröjlös kille som kollade på mig med sina blåa ögon och bara log. Vi satte oss vid det svarta köksbordet och öppnade fönstret för att röka igenom istället för balkongen. Vi började prata som förut om allt och ingenting, med svag musik i bakgrunden som hördes som Paramore. Jag frågade om vi kunde ses oftare på stan eller så? Han kollade på mig och sa bara nej. Han tog ett djupt bloss och tittade ut genom fönstret. Jag förstod ingenting och kände hur allt blev svart. Den perfekta killen som jag började få känslor för skämdes över mig? Jag visste inte hur jag skulle ta det. Ställde frågan igen men han tittade fortfarande inte på mig, blicken var fortfarande klistrad mot fönstret. Han såg lite irriterad ut. Jag ställde mig upp och gick mot dörren. Ciggpacket fick ligga kvar. Orden svävade omkring i luften fortfarande och gråtklumpen bara växte. Vi hade bara känt varandra en kort tid, men det gjorde så ont. Jag smällde igen dörren efter mig och gick en omväg hem bara för att få tänka. Det hade slutat regna och det hade blivit skymning. Jag svarade fortfarande inte i telefon när mina vänner ringde. Jag pratade inte med morsan heller. Jag låste in mig på rummet och stängde ute alltihop.

Efter en vecka knackade det på min dörr, det var Felicia och Sandra som bad mig öppna. Jag ville inte träffa någon. Bara han. Öppnade tillslut dörren och så fort jag såg deras bekymrade blickar bakom allt smink föll jag bara ner på golvet och grät. Jag talade ut om allt som hänt om hur underbar han var, om sexet osv. Plötsligt började min mobil ringa. Det var han. Jesper. Först blev jag glad, sen blev jag arg. Jag svarade.

Jesper: hej

Jag: hej…

Jesper: Jag har tänkt på vad du sa. Jag hoppas du inte har berättat för någon om oss.

Jag: nä… det har jag inte

Jesper: bra kan vi träffas ikväll? Saknar dig så sjukt mycket.

Jag: okej kommer förbi sen hejdå.

*klick*

Såklart så ljög jag för honom. Felicia och Sandra tittade på mig med undrande blickar. Jag sa bara att jag skulle träffa honom ikväll, och att de absolut inte fick säga något till någon. Ännu en lögn. Vi pratade i ungefär tio minuter till sen for de hem. Hade egentligen ingen lust att åka till honom ikväll men kände att jag måste. Han fick vänta ett tag. Jag dök inte upp förrän vid 10 tiden. När jag öppnade dörren låg han och halvsov i den beiga soffan.  Tänkte just vända mig om för att gå då jag kände två armar sluta sig omkring mig. Han höll om mig ett tag, vände på mig och gav  mig en kyss. Jag tittade frågande på honom, men han bara log. Drog in mig till hans sovrum och jag hade den bästa natten på länge. Vi satt ute på hans balkong hela dagen. Jag gick hem med fjärilar i magen. Vi pratade i telefon i tre dagar nonstop, efter ett tag slutade han ringa och han svarade inte på mina sms. En månad hann gå tills han hörde av sig. Han var sur på mig. Tydligen så hade Sandra och Felicia berättat för hans vänner vad som hänt mellan mig och han. Han hatade mig… jag grävde ner mig mer och mer. Började skära mig själv och försökte ta livet av mig genom sömntabletter. Jag fick hjälp av BUP och det mesta löste sig… Jag gick tillbaka till mina gamla vanor, skaffade nya vänner jag kunde lita på. Nu är det snart ett år sedan detta hände. Jag och Jesper pratar fortfarande ibland och jag saknar honom massor.

Linn Uddberg

Jag, Felicia och Sandra hade just fått sommarlov. Tre 16-åriga tjejer taggade på ett lov med fest, killar och drama.

Vi hade träffats hemma hos mig för att fixa till oss och förfesta. Jag hade på mig en ganska kort, vit klänning och höga klackar. Mitt långa löshår satt inne och mitt bruna svall vilade på mina brunbrända axlar. Jag hade aldrig känt mig snyggare. Jag kände Felicia och Sandras avundsjuka blickar i nacken. Vi hade känt varandra hela högstadietiden och hängt ihop som systrar genom vått och torrt. Dock tycker jag att de inte känner mig helt. Jag har aldrig öppnat mig nog mycket som jag velat. Jag var den så kallade ”ledaren” i gänget, väldigt illa omtyckt av de flesta tjejerna. Jag hade alltid en massa killar efter mig, dock ingen som gillade mig för den jag var.

Den här kvällen skulle vi på en hemmafest på Röbäck inne i stan. Vi hade blivit bjudna av mitt ex Pontus. Allt kändes bra och spriten hade börjat verka. När vi kom dit var det en massa människor jag inte kände, jag kände nästan bara mitt ex Pontus. Alla hälsade och det var trevligt. Senare på kvällen runt tolv kom det in tre killar. Två av dem hade jag träffat förut, men den tredje hann jag bara se lite av innan han försvann. Felicia och Sandra satt redan i knäet på några killar och hånglade för fullt. De var nog för fulla för att se hur fula killarna egentligen var. Jag skrattade lite för mig själv och gick ut för att röka. De där tre killarna var också ute. Två av dem kände jag sen tidigare och de hette Marcus och Johan. De kom fram och småpratade. Efter en stund gick Marcus och Johan in igen. Den tredje killen som tydligen hette Jesper frågade om han fick en cigg, när jag skulle börja röka på min andra. Han var lång med en muskulös kroppsbyggnad, blont halvkort hår. Jesper var bara ett år äldre än mig, men det var något speciellt med honom. Hans röst gjorde mig lugn. Det kändes som jag bara hade ögon för honom. Vi började kyssas helt utan förvarning. Vi gick in, tog på oss skorna och satte oss på bussen till Teg där han hade sin lägenhet. Lägenheten var snyggt inredd, inte för stor och inte för liten. Vi satte oss på hans balkong med varsin filt, en cigg och ett vinglas. Allt kändes så vuxet. Jag började berätta om mitt liv. Om när jag var 15 år och hade självmordstankar och om min familj som jag hatade. Han delade med sig av nästan samma upplevelser. Efter ett tag bröt jag ihop, alla känslor kom bara på en och samma gång. Han satte sig bredvid mig och höll om mig. Vi började kyssas och vi gick in till hans sovrum och det ena ledde till det andra.

Dagen därpå vaknade jag med hans armar runt om mig och solen lyste mig i ansiktet. Jag vände mig om och såg hans nakna rygg blänka i solen och lyssnade på hans djupa andetag. Jag ställde mig upp och kände baksmällan. Sprang in på toan och spydde upp gårdagens middag. Gick igenom lägenheten tillbaka till sovrummet för att hämta mina kläder. Jesper låg kvar på samma sätt som jag lämnat honom. Jag klädde på mig, lånade en tjocktröja och skrev en lapp med mitt nummer på och gick hem. Allt jag kunde tänka var på honom, kunde inte fokusera mig på någonting annat. Jag hade några missade samtal från morsan och några från Sandra.

Det gick en vecka utan att han hörde av sig. Jag började tro att jag gjort någonting fel. Det blippade till i mobilen. Tänkte att det bara var ett sms från Felicia som undrade om vi skulle festa ikväll, men jag hade fel. Det var ett okänt nummer där det stod:

Mitt hjärta slog dubbla slag. Bytte kläder tusen gånger, kunde inte bestämma mig om uppsatt eller utsläppt hår. Råkade dra på mig allt för mycket smink så jag fick sminka om mig. Klockan hann bli sju innan jag kom mig iväg. Det regnade ute så när jag väl kommit mig fram till dörren var håret lockigt, jag som hade envisats med plattången i över en timme och sminket bara rann ned för kinderna. Jag öppnade dörren och möttes av en tröjlös kille som kollade på mig med sina blåa ögon och bara log. Vi satte oss vid det svarta köksbordet och öppnade fönstret för att röka igenom istället för balkongen. Vi började prata som förut om allt och ingenting, med svag musik i bakgrunden som hördes som Paramore. Jag frågade om vi kunde ses oftare på stan eller så? Han kollade på mig och sa bara nej. Han tog ett djupt bloss och tittade ut genom fönstret. Jag förstod ingenting och kände hur allt blev svart. Den perfekta killen som jag började få känslor för skämdes över mig? Jag visste inte hur jag skulle ta det. Ställde frågan igen men han tittade fortfarande inte på mig, blicken var fortfarande klistrad mot fönstret. Han såg lite irriterad ut. Jag ställde mig upp och gick mot dörren. Ciggpacket fick ligga kvar. Orden svävade omkring i luften fortfarande och gråtklumpen bara växte. Vi hade bara känt varandra en kort tid, men det gjorde så ont. Jag smällde igen dörren efter mig och gick en omväg hem bara för att få tänka. Det hade slutat regna och det hade blivit skymning. Jag svarade fortfarande inte i telefon när mina vänner ringde. Jag pratade inte med morsan heller. Jag låste in mig på rummet och stängde ute alltihop.

Efter en vecka knackade det på min dörr, det var Felicia och Sandra som bad mig öppna. Jag ville inte träffa någon. Bara han. Öppnade tillslut dörren och så fort jag såg deras bekymrade blickar bakom allt smink föll jag bara ner på golvet och grät. Jag talade ut om allt som hänt om hur underbar han var, om sexet osv. Plötsligt började min mobil ringa. Det var han. Jesper. Först blev jag glad, sen blev jag arg. Jag svarade.

Såklart så ljög jag för honom. Felicia och Sandra tittade på mig med undrande blickar. Jag sa bara att jag skulle träffa honom ikväll, och att de absolut inte fick säga något till någon. Ännu en lögn. Vi pratade i ungefär tio minuter till sen for de hem. Hade egentligen ingen lust att åka till honom ikväll men kände att jag måste. Han fick vänta ett tag. Jag dök inte upp förrän vid 10 tiden. När jag öppnade dörren låg han och halvsov i den beiga soffan.  Tänkte just vända mig om för att gå då jag kände två armar sluta sig omkring mig. Han höll om mig ett tag, vände på mig och gav  mig en kyss. Jag tittade frågande på honom, men han bara log. Drog in mig till hans sovrum och jag hade den bästa natten på länge. Vi satt ute på hans balkong hela dagen. Jag gick hem med fjärilar i magen. Vi pratade i telefon i tre dagar nonstop, efter ett tag slutade han ringa och han svarade inte på mina sms. En månad hann gå tills han hörde av sig. Han var sur på mig. Tydligen så hade Sandra och Felicia berättat för hans vänner vad som hänt mellan mig och han. Han hatade mig… jag grävde ner mig mer och mer. Började skära mig själv och försökte ta livet av mig genom sömntabletter. Jag fick hjälp av BUP och det mesta löste sig… Jag gick tillbaka till mina gamla vanor, skaffade nya vänner jag kunde lita på. Nu är det snart ett år sedan detta hände. Jag och Jesper pratar fortfarande ibland och jag saknar honom massor.