Är det bara jag som älskar den där känslan av att hela kroppen håller på att sprängas av alla sorts känslor man kan känna på en och samma gång? När allt är så laddat att hela själen skriker och du snurrar runt av lycka, med armarna utåt, ögonen stängda och du känner dig helt jävla oövervinnerlig. När man inte säger någonting, inte tänker någonting utan bara skrattar så att mungiporna fastnar vid öronen, ögonen tåras och knäna viker sig. När man känner sig som the luckiest girl on the planet.