less gånger tusen.
Det känns som om allt rasar så fort jag försöker bygga upp något. När jag skriver ut på bloggen vem skriver jag till egentligen? Jag har ingenting kvar eller hade jag ens något från början. Han och jag var aldrig tillsammans aldrig ens nära. Men ingen förstår hur det känns. Ingen förstår det jag måste gå igenom dag ut och dag in.
Jag ska klara det här nu. Med eller utan hjälp. Han lär iaf bli överlycklig att jag inte finns längre. Jag kommer vandra som i koma nu senaste månaderna men jag antar att det är värt det. Får hoppas att allt löser sig. Ska fan försöka till 100% nu. Är less på att ramla ner i gropar om och om igen. Trots vad som händer kommer en del av mig alltid finnas i dig.
Kommentarer
Postat av: Feliccia
Vilken fin blogg du har! :)
Postat av: linnea
<3
Postat av: Hanna
Hej! Jag tänkte passa på att önska gott nytt år och tipsa om min blogg som du hittar på http://wordsbyme.se. Där kan du läsa om mitt 2010, mina senaste shoppingfynd, vad som hänt i bloggvärlden under året osv.. Ha en trevlig dag!
Postat av: ..
varför alltid så negativ?
Postat av: linn
negativ?
Trackback